NYHETER

Skrivlust och författardrömmar del 3: Teknikens under

Det här är den tredje delen i en serie inlägg som ger korta glimtar av det jag fann när jag sökte svar på hur det kommer sig att så många vill skriva och bli författare. Om du vill kan du läsa mer i boken Varför skriver du? En bok om skrivlust och författardrömmar i vår tid.

Det förra inlägget handlade om hur skrivandet på olika sätt kommit att bli något mycket centralt i vår liv. Men det hade sannolikt inte fått den rollen, utan de senaste decenniernas datortekniska framsteg. I mitt sökande efter svar på vad som ligger bakom det stora skrivintresset, var det många som pekade mot just utvecklingen av tekniken.

Om vi börjar på jobbet så är datortekniken idag en självklar del i nästan alla arbeten. Under de senaste 30-40 åren har område efter område i yrkeslivet datoriserats på olika sätt. Det är få arbeten som idag utförs helt utan datorkraft i någon form. Det har också gjort att väldigt många genom sina arbeten blivit introducerade till och vana vid skrivande och tangentbord. Det har bidragit till att skrivandet som verktyg kommit närmare många flera.

Men datorerna kom också tidigt in i våra hem. Sverige var ett av de länder där hemdatorer fick snabb spridning genom särskilda politiska beslut och satsningar. (Det samma gäller den pågående utbyggnaden av fibertekniken. Även om den har helt andra strukturer än hemdatorförmånerna hade.) Utbredningen av teknikens användning både på jobbet och hemma har gjort datorn till ett tjänstvilligt och nära verktyg för den som vill skriva och uttrycka andra eller nya sidor av sig själv.

Sedan de första ”burkarna” med stora, tjocka skärmar som många nog haft hemma på skrivbordet, har datorerna blivit mindre och därför lättare att ta med. Laptop eller surfplattor är det som gäller för de flesta idag. Dessutom har mobiltekniken utvecklats vilket gjort att vi kan använda datorerna nästan var som helst.

Det är inte bara tekniken som utvecklats utan också våra kunskaper om hur vi använder dem. Här ställs vi på prov ibland när vi försöker förstå hur något fungerar. Ofta lär vi oss av varandra, våra barn, våra vänner eller genom klipp på YouTube, osv. Ibland är datorprogrammen lyckligtvis tillräckligt självinstruerande. Oavsett metod så tycks vi ändå lära oss till sist – för hur många har t.ex. gått en kurs i hur man använder Facebook, andra sociala medier eller hur man gör sin självdeklaration på nätet?

För lusten att skriva och för drömmarna om att bli författare har den tekniska utvecklingen också gjort att skrivintresserade lättare kan nå all möjlig information. På nätet kan man exempelvis göra research på det mesta men också få skrivtips, råd och lära sig om hantverket. Här kan skriv- (och läs)intresserade också få kontakt. Internet och sociala medier har blivit en arena både för att nå andra skrivintresserade men också för att marknadsföra sina böcker och sig själv. Dessutom har tekniken gjort att det blivit enkelt att själv ge ut sin bok. Egenutgivningsbranschen arbetar ständigt med att bredda och förenkla utbudet av tjänster.

Men tekniken skapar inte enbart möjligheter – den kan också ställa sig i vägen för den som vill skriva. Den ständiga uppkopplingen kan störa och distrahera med sina aviseringar, signaler och frestelser. Den ger ett konstant flöde av information som kan bli både högljutt och besvärande. Det ständiga bruset kan irritera och stjäla vår skrivtid och flera skrivtips handlar idag om att koppla ner och stänga av. Men även bruset har sin särskilda plats i förklaringarna till att så många vill skriva. I nästa del ser vi närmare på det. Då handlar det just om: Det ständiga bruset.

Allt gott och på återhörande!

Ulrika