NYHETER

Skrivlust och författardrömmar del 5: Jaget i centrum

Framme vid del 5 (av 7) i den här serien om hur det kommer sig att så många vill skriva, ge ut böcker och bli författare, har vi nått betydelsen av det som handlar om individualiseringen av vår samhälle. Här presenterar jag ett utsnitt av det jag fann och du hittar mer utförligt material i min bok Varför skriver du?

En berättigad fråga är kanske hur vårt västerländska samhälle där jaget står i centrum, hänger ihop med lusten att skriva? När jag ställde frågan om vad allt detta skrivande kan bero på, var det många gånger som svaret kopplades ihop med individualiseringen. Ett samhälle och en tid nästan besatt av individens rättigheter, val och berättelser.

Det är en tidsanda som präglas av att gamla mönster och fasta ramar har fått ge vika och där individen fått (eller tagit sig) större svängrum att leva efter egna preferenser. På gott och ont. I vår del av världen har exempelvis betydelsen av religiösa traditioner förändrats mycket. Det färre som konfirmeras idag och många nyblivna föräldrar väljer en privat namngivningsceremoni för sitt barn framför kyrkans dopgudstjänst.

Även arbetslivet ser annorlunda ut och det har blivit allt mer osäkert. Förändringarna inom många verksamheter kommer tätare och går allt snabbare. Dessutom har arbetet och yrkeslivet kommit att bli personligt och betraktas som ett av livets stora projekt.

I den politiska världen har många beslut fattats med individens valmöjlighet högst på agendan. Även det på gott och ont. Till sist blir valmöjligheterna väldigt många och ansvaret för att skapa våra liv vilar allt tyngre på var och en av oss. Du är fri att göra dina val – men du bär också skulden när du inte lyckas. Det gör att osäkerheten och oron växer. Vad händer om jag väljer fel?

En uppskruvad förändringstakt och allt mindre av tidigare generationers fasta mark, bidrar till att skapa en känsla av osäkerhet och instabilitet. Vår flytande och föränderliga tillvaro gör i sin tur att längtan efter det verkliga, sanna och genuina växer. Det är något vi ofta kan se i TV-program där deltagarna nästan alltid förväntas vara personliga med publiken och berätta om något särskilt rörande, sorgligt eller svårt. Forskare kallar det realitykultur som kräver närvaro i det verkliga. Det är som om vi desperat famlar efter något som är fast och beständigt.

Det stora intresset för det äkta och genuina märks också i flera andra sammanhang, inte minst på internet, där människor öppet berättar om det mest personliga eller privata. De senaste årens ström av självbiografiska böcker utgör ännu ett exempel. Ofta får vi också lära att alla har en berättelse. I samhället där jaget står i centrum frodas också idéerna om att du själv är din egen lyckas smed och entreprenörsidealet hålls högt. Det gäller att satsa på sig själv och ta för sig av livet!

I allt det här har skrivande och boken fått sin alldeles egna plats. När förändringarna går allt snabbare är det många som vill få ner sina tankar, känslor, upplevelser och berättelser i fast form. Den tryckta boken blir ett efterlängtat bevis på något beständigt i en flyktig tid. Författarlivet blir också en lockelse med sina löften om att leva av det som ligger närmast hjärtat.

Synen på oss själva, vår liv och möjligheter påverkar fler att vilja få sina ord och sin historia på pränt. Men hur vi betraktar skrivandet i sig har också betydelse och det utvecklas just nu i en spännande riktning. Den näst sista delen i den här serien kommer därför att handla om just det: Synen på skrivandet.

Allt gott och på återhörande!

Ulrika