NYHETER

Skrivlust och författardrömmar del 6: Synen på skrivandet

Det är nog få som skriver idag som förlitar sig på den gudomliga inspirationen. Romantikens idé om författaren som skapar sina verk i kontakt med högre makter har förändrats en hel del. Idag handlar det mer om ett fokus på hantverket. Om knep och tekniker. Det sägs också att det är något som alla kan lära sig bara man vill.

Synen på skrivandet som ett hantverk möter vi i många olika sammanhang, inte minst på nätet. Där finns gott om webbsidor, bloggar och Facebookgrupper om hur man finslipar tekniken. Även skrivkurser har många gånger ett fokus på att lära ut de rätta handgreppen för en bra berättelse.

Men hantverkssynen blir tydlig också genom det stora intresset för författarna själva. I författarsamtal och intervjuer är frågor som skrivandet och skrivprocessen vanliga och intresset för hur författarna skapar är stort. Flera av dem har också skrivit böcker om det egna skrivandet. Även om böckerna också handlar uppväxten, mötet med ord och bokstäver och berättelser om ur allt började, har de ett tydligt fokus på skrivprocessen och hantverket i sig. Om du själv skriver är du säkert bekant med titlar som: Att skriva – en hantverkares memoarer (Stephen King), Så gör jag (Bodil Malmsten) eller Skriv på! (Elizabeth George). Utöver de här böckerna finns förstås många andra handböcker i skrivandets konst.

Ett annat exempel där just hantverket är i centrum är tidningen Skriva som många skrivintresserade är bekanta med.

Lite förenklat kan man säga att synen på skrivandet rört sig från att handla om några få utvalda personer med gudomlig inspiration, till att bli något för alla som vill lära sig. Hantverkssynen avdramatiserar och gör att det egentligen bara är att sätta igång. Med vanan att skriva i alla möjliga andra sammanhang och med tekniken inom räckhåll bidrar det till att skrivandet blir tillgängligt för fler.

När skrivintresset dessutom börjar få alltfler inslag av social aktivitet ökar tillgängligheten ännu mer. För även om den som skriver gör det ensam, så finns många aktiviteter idag som gör att det är lätt att möta andra att dela intresset med. Internet och sociala medier är en självklar möjliggörare men även andra strömningar gör de sociala inslagen tydliga. Skrivgrupper (på nätet eller IRL) är ett exempel. Det stora antalen antologier som vi sett på senare år är ett annat. Dessutom finns många kända förebilder där författare arbetar i par. På senare år har även former av s.k. socialt skrivande dykt upp där texten utvecklas i samverkan med läsarna (där Wattpad är ett av de mest kända exemplen).

Idag har synen på skrivandet också fler nyanser som bidrar till att göra det tillgängligt och öppet för så många fler. I boken om hur det kommer sig att så många vill skriva och bli författare tar jag upp skrivandet som marknadsföring och som bokslut över särskilda händelser. Kanske kan du hitta fler nyanser? Men hur vi ser på skrivandet handlar också om hur vi ser på vad det är att vara författare. Därför kommer den sista delen i den här inläggsserien att handla om: Bilden av författaren.

Allt gott och på återhörande!

Ulrika